Mandi'oku: Guarani rembi'u yvoty rapykuere
Ñamoha'eñomi mandiocare ha upéi jahecha mba'éichapa ikatu oiko Guarani rembi'u yvoty rapykuere, ñande yvyguasu rembi'uicha.

Mandi'oku niko rembi'u yvoty rapykuere ojapóva mandiore, ha iporãvéva ko'ápe ñande yvyguasúpe. Ymaguare Guaranikuéra ojepuru mandiore opaichagua rembi'urã, ha ko'ág̃a, hetaiterei apopyre oĩ mandiore, ha yvoty rapykuere ojepuruve. Ko'ápe jahechata mba'éichapa oñepyrũ ha mba'éichapa oñemongakuaa ko'ág̃aite peve, ñande rembi'u reko iporãvéva rehe.
Ymaite guive: Mandiore rembi'u yma
Ymaguare Guaranikuéra, ko'ápe ñande yvyguasúpe oikóva, oguereko yvoty rapykuere rembi'u ha ojepuru mandiore hetaiterei mba'erã. Mandiore niko oipytyvõ chupekuéra omongakuaa ha omosãso ha'eño, ha ojapo iporãvéva rembi'u, ha'éva mandi'o haguã, jety, ha opaichagua tembi'u. Yvoty rapykuere rembi'u ha'e akue avei iporã ha mbeguekatu, ha mandiore oipytyvõ chupekuéra oikove porã hag̃ua, ha mba'eve noñemopáiva hikuái.

1600: Mba'éichapa oñepyrũ oje'u mandiore yvoty rapykuere
Ko'ág̃aite peve, ymaguare Guaranikuéra rembi'u, ha'éva mandiore ha yvoty rapykuere ojepuruve, oñepyrũ oje'u. Guarani rembi'u yvoty rapykuere, ha'éva mandiore ojapóva, ndaha'éi peteĩ téchope ojapóva, ha katu hetaiterei apopyre oĩ. Mandiore, ha'éva peteĩ mba'e porãvéva, oñemongakuaa ha oñemopu'ã hetaiterei tendáre, ha ndaha'éi peteĩ téchope ojapóva. Guarani rembi'u yvoty rapykuere, ha'éva mandiore ojapóva, oñepyrũ oje'u ha oñemongakuaa, ha oiko peteĩ mba'e porãvéva ñande yvyguasu rembi'uicha.
1800-1900: Mandiore rembi'u yvoty rapykuere oñemongakuaa
Ko'ág̃aite peve, ymaguare Guaranikuéra rembi'u, ha'éva mandiore ha yvoty rapykuere ojepuruve, oñepyrũ oje'u. Guarani rembi'u yvoty rapykuere, ha'éva mandiore ojapóva, ndaha'éi peteĩ téchope ojapóva, ha katu hetaiterei apopyre oĩ. Mandiore, ha'éva peteĩ mba'e porãvéva, oñemongakuaa ha oñemopu'ã hetaiterei tendáre, ha ndaha'éi peteĩ téchope ojapóva. Guarani rembi'u yvoty rapykuere, ha'éva mandiore ojapóva, oñepyrũ oje'u ha oñemongakuaa, ha oiko peteĩ mba'e porãvéva ñande yvyguasu rembi'uicha.
Mandi'o je'úre joja, ysyry rupi (1800-1900)
Datos hipotéticos basados en tendencias históricas de consumo.
Mandi'o ha'e peteĩ mba'e porãvéva Guarani rembi'uicha
Mandi'o ha'e peteĩ mba'e porãvéva Guarani rembi'uicha, ha'éva mandiore ojapóva. Guarani rembi'u yvoty rapykuere, ha'éva mandiore ojapóva, ndaha'éi peteĩ téchope ojapóva, ha katu hetaiterei apopyre oĩ. Mandiore, ha'éva peteĩ mba'e porãvéva, oñemongakuaa ha oñemopu'ã hetaiterei tendáre, ha ndaha'éi peteĩ téchope ojapóva.

1950-2000: Mandiore rembi'u yvoty rapykuere ha'e ñande rembi'u reko
Ko'ág̃aite peve, ymaguare Guaranikuéra rembi'u, ha'éva mandiore ha yvoty rapykuere ojepuruve, oñepyrũ oje'u. Guarani rembi'u yvoty rapykuere, ha'éva mandiore ojapóva, ndaha'éi peteĩ téchope ojapóva, ha katu hetaiterei apopyre oĩ. Mandiore, ha'éva peteĩ mba'e porãvéva, oñemongakuaa ha oñemopu'ã hetaiterei tendáre, ha ndaha'éi peteĩ téchope ojapóva. Guarani rembi'u yvoty rapykuere, ha'éva mandiore ojapóva, oñepyrũ oje'u ha oñemongakuaa, ha oiko peteĩ mba'e porãvéva ñande yvyguasu rembi'uicha.
Mandi'o rembi'u yvoty rapykuere oñemongakuaa hetaiterei tendáre
Mandi'o rembi'u yvoty rapykuere oñemongakuaa hetaiterei tendáre, ha ndaha'éi peteĩ téchope ojapóva. Guarani rembi'u yvoty rapykuere, ha'éva mandiore ojapóva, ndaha'éi peteĩ téchope ojapóva, ha katu hetaiterei apopyre oĩ. Mandiore, ha'éva peteĩ mba'e porãvéva, oñemongakuaa ha oñemopu'ã hetaiterei tendáre, ha ndaha'éi peteĩ téchope ojapóva.
“Mandi'o rembi'u yvoty rapykuere niko ñane rembi'u reko iporãvéva, ha ndaha'éi peteĩ téchope ojapóva.”
2000 - Ko'ág̃a: Mandiore rembi'u yvoty rapykuere, ñande reko reipoteĩva
Ko'ág̃aite peve, ymaguare Guaranikuéra rembi'u, ha'éva mandiore ha yvoty rapykuere ojepuruve, oñepyrũ oje'u. Guarani rembi'u yvoty rapykuere, ha'éva mandiore ojapóva, ndaha'éi peteĩ téchope ojapóva, ha katu hetaiterei apopyre oĩ. Mandiore, ha'éva peteĩ mba'e porãvéva, oñemongakuaa ha oñemopu'ã hetaiterei tendáre, ha ndaha'éi peteĩ téchope ojapóva. Guarani rembi'u yvoty rapykuere, ha'éva mandiore ojapóva, oñepyrũ oje'u ha oñemongakuaa, ha oiko peteĩ mba'e porãvéva ñande yvyguasu rembi'uicha.
- Mandi'o rembi'u yvoty rapykuere, ha'éva mandiore ojapóva, oñemongakuaa.
- Oje'u hetaiterei tendáre, ha ndaha'éi peteĩ téchope ojapóva.
- Oipytyvõ ñande reko rembi'u porãvéva rehe.
- Oipytyvõ ñande yvy rehe.
Mandi'o rembi'u yvoty rapykuere ha'e ñande reko reipoteĩva
Mandi'o rembi'u yvoty rapykuere ha'e ñande reko reipoteĩva, ha ndaha'éi peteĩ téchope ojapóva. Guarani rembi'u yvoty rapykuere, ha'éva mandiore ojapóva, ndaha'éi peteĩ téchope ojapóva, ha katu hetaiterei apopyre oĩ. Mandiore, ha'éva peteĩ mba'e porãvéva, oñemongakuaa ha oñemopu'ã hetaiterei tendáre, ha ndaha'éi peteĩ téchope ojapóva.
Mandi'o rembi'u yvoty rapykuere: Oje'u rupi joja (2000-2020)
Datos hipotéticos basados en tendencias de consumo recientes.
Mba'e oúvape guarã: Mandiore rembi'u yvoty rapykuere
Mandi'oku niko rembi'u yvoty rapykuere, ha'éva mandiore ojapóva. Guarani rembi'u yvoty rapykuere, ha'éva mandiore ojapóva, ndaha'éi peteĩ téchope ojapóva, ha katu hetaiterei apopyre oĩ. Mandiore, ha'éva peteĩ mba'e porãvéva, oñemongakuaa ha oñemopu'ã hetaiterei tendáre, ha ndaha'éi peteĩ téchope ojapóva. Guarani rembi'u yvoty rapykuere, ha'éva mandiore ojapóva, oñepyrũ oje'u ha oñemongakuaa, ha oiko peteĩ mba'e porãvéva ñande yvyguasu rembi'uicha.
Mandi'oku rembi'u ha'e ñande reko reipoteĩva ko'ág̃a ha ára oúvape
Mandi'oku rembi'u ha'e ñande reko reipoteĩva ko'ág̃a ha ára oúvape, ha ndaha'éi peteĩ téchope ojapóva. Guarani rembi'u yvoty rapykuere, ha'éva mandiore ojapóva, ndaha'éi peteĩ téchope ojapóva, ha katu hetaiterei apopyre oĩ. Mandiore, ha'éva peteĩ mba'e porãvéva, oñemongakuaa ha oñemopu'ã hetaiterei tendáre, ha ndaha'éi peteĩ téchope ojapóva.
Frequently asked questions
Mba'épa ha'e mandiore rembi'u yvoty rapykuere?
Mba'éicha pa ymaguare Guaranikuéra ojepuru mandiore?
Mba'épa omboje'a mandiore rembi'u yvoty rapykuere ambuévape?
Mba'éichapa ikatu jaipytyvõ mandiore rembi'u yvoty rapykuere?
Mba'épa umi mba'e iporãvéva oúva mandiore rembi'u yvoty rapykuere rehe?
Sources & further reading
- FAO — Food and Agriculture Organization of the United Nations (fao.org)
- Ministerio de Agricultura y Ganadería — Gobierno de Paraguay (mag.gov.py)
- Estudios locales — Investigación independiente sobre agricultura y gastronomía paraguaya
- Investigación independiente sobre agricultura y gastronomía paraguaya — Publicaciones académicas y culturales de Paraguay